Ett mail dimper ner i inboxen. Hej, vill du bli vår kulturredaktör? Typ så. Eh, okej liksom, kan jag väl. Det hade inte kunnat komma mer lägligt.
Jag har nu världens bästa anledning till att skippa den där kursen som bara är tråkig och inte ger mig annat än ångest. Att både läsa kursen och vara redaktör har jag inte tid med – och vilket som ger mig mest är det ju ingen tvekan om. Nu kan jag lägga mer tid på min engelska- och min fotokurs, och dessutom vara kulturredaktör för en webbsida som snart nylanseras, vilket känns så mycket mer motiverande för mig personligen, och inte minst för mitt CV.
Plötsligt känns det som om det inte är meningen att jag ska läsa den där kursen.
3 kommentarer:
Heja dig! Jag håller med, det är en riktigt bra anledning att slänga uppsatsen i papperskorgen. Vad är det för webbsida? Och hur fick du det? Hade du sökt?
Jag kan avslöja webbsidan genom något annat forum. Vill inte säga det här och nu innan det är igång. Jag hade inte direkt sökt. Jag hade mailat dem för ett par månader sedan och sagt att jag skulle kunna skriva någon artikel för dem om de ville. Men då var alla platser tillsatta. Nu hade kulturredaktören hoppat av, så då kollade de igenom listan med personer som ville hjälpa till – och mailade mig! :)
Yaaay! Du är så bra.
Skicka en kommentar