En av tjusningarna med att få vänner från andra länder är att man lär sig nya saker. Och smakar nya saker. Jag som varit så kräsen vill nu smaka det mesta – och här i London inser jag gång på gång att det är värt att smaka! Japansk mat har blivit en favorit. Men i kväll blev det svenskt. Jag introducerade kladdkakan för mina vänner från Kina, England och USA.
Först fick Emma från USA mig att smaka jordgubbar med grekisk yoghurt och honung.
Om jag var skeptisk? Mycket. Om det var gott? Mycket!
Sedan fick Chenxing från Kina mig att smaka kokad coca cola med ingefära.
Om jag var skeptisk? Mycket. Om det var gott? Mycket!
I Kina är det tydligen väldigt ovanligt att man äger en ugn och att baka kakor och bröd är liksom inget vare sig Chenxing eller hennes kinesiska vänner och bekanta gör. Här i England har hon gång på gång uttryckt sin förvåning över att alla västerlänningar kan baka. Därför tog vi tag i det och lärde henne i kväll. Kladdkakan gjorde vi i muffinsformar eftersom vi inte hade någon kakform. Jag översatte receptet till engelska, Chenxing gjorde jobbet och vi andra hejade på.
Om de var skeptiska? Inte ett dugg. Om det var gott? Extremt! Resultatet blev över förväntan och vi halvt dog när vi åt kladdkakemuffins provisoriskt i tekopp, med glass i botten. Att äta tillsammans med de här tjejerna har hittills inte varit annat än succé, varför nästa cooking date redan är inplanerad.
Jag tror bestämt att det syns vem det är som är stolt över sitt livs första bakverk, va?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar