Johanna hjärta Stockholm

Här sitter jag mellan Strömkajen och Nybroviken.

Vet ni att jag stortrivs i den här stan?

Ja, jag vet att ni vet, jag vet att jag sagt det förr och säger det ganska ofta.

Alldeles nyss stod jag i valet och kvalet mellan två sommarvikariat. Det hade kunnat vara så att jag valde ett jobb som inte ligger i Stockholm. Slutligen har jag bestämt mig för att gå tillbaka till det jag jobbat med i två somrar: resereporter – vilket innebär att stanna i Stockholm (när jag inte reser).

Jag har ju bosatt mig här, jag har köpt lägenhet och vill inte för mitt liv flytta eftersom jag trivs alldeles för bra för det. Jag vill ha Stockholms utbud, jag vill åka min gröna linje, jag vill sitta i Nybroviken i den hettande eftermiddagssolen, jag vill gå på sommarkonserterna på Gröna Lund, jag vill gå på utebio i Rålis, jag vill kunna åka skärgårdsbåt på guppigt hav, jag vill sitta med en kall dryck på Snaps uteservering, jag vill springa uppför Hammarbybacken tills benen är som spagetti. Och så vidare. Att stanna känns därmed rätt så underbart.

Vad sa du att det hette sa du? Semester?!

Vi sitter på mitt nya favoritcafé på Söder, äter något som vi kallar middag och beklagar oss över alla som har semester. Det provocerande lediga folket. Här kommer man ut från jobbet, känner sig trött, ofräsch och svettig för att man har klätt sig för varmt för den kvava sommarvärmen (men alldeles lagom för ett kontor), och så ser man alla turister, alla semesterfirare, alla sommarklädda, glada, brunbrända människor som tar dagen som den kommer och njuter av livet. Själv jobbar man morgon till kväll, måndag till fredag, dag efter dag, vecka efter vecka – hela sommaren, i år igen. Man är blek och känner att tiden inte räcker till för allt man skulle vilja göra. Och någon riktig semester, nej, egentligen behöver jag nog inte det. Men jag skulle göra väldigt mycket för att det skulle vara fint väder åtminstone en hel helg, så man kunde få en helg på stranden. Bara lite sommarkänsla.

En helt vanlig onsdagkväll i min (!) stad

Stockholm kommer på sjätte plats på listan över världens bästa sommarstäder, enligt en undersökning av Lonely Planet. Sjätte plats efter bland andra London. Nog för att London är en fantastisk stad, men på sommaren finns det faktiskt inget snack om saken om vilken stad som är bäst.

Kvällar som denna är det helt underbart att bo i Stockholm. Efter jobbet körde vi, A och jag, uteträning i Rålambshovsparken. Sedan fick A för sig att hon ville bada, så hon ringde sin andra hälft och rätt vad det var satt vi alla tre i en bil mot förorten och en stor strand. Medan jag såg på när de badade åt jag min middag på en liten klippa. Fin kväll. Mina blivande grannar är fina. Liksom Stockholm.

Första julilördagen 2011

Ha huvudvärk och tvingas sova inomhus när Stockholm kokar utanför.

Ta årets första dopp och göra high five på det.

Äta bakismat på stranden.

Bli människa igen och njuta av livet.

Skratta.

Socialisera med fina flickor.

Äta tacos med blivande grannarna.

Cykla i natten.

Ännu en midsommar

Midsommartårtan.

Den seriösa fotografen som precis har legat på bryggan...

...för att fota det söta paret.

Sådant som kallas midsommarmat.

Spontan gitarr- och sångstund på kvällskvisten.

Denna hetta...

Vi sitter på balkongen till midnatt. Svettas. Och njuter så fort det kommer minsta lilla vindpust. Sedan somnar vi i min kompis dubbelsäng i Uppsala, utslagna av värmen. Trots öppet fönster vaknar jag flera gånger och är varm. Till slut är jag övertygad om att klockan är förmiddag, men jag somnar om ändå, jag behöver sova, jag är ju ledig, jag ska ju ha sovmorgon. Bredvid mig ligger min kompis och jag hör på hennes andetag att hon också är vaken. Plötsligt är jag hur pigg som helst och ropar god morgon fast jag egentligen vill säga god förmiddag, vi borde inte sova bort hela dagen.

Sedan tittar jag på klockan.

07.52.

Vad i...? Hettan gör mig klarvaken.

Jag ska sluta berätta hur varmt vi har det...

...för snart slår det väl tillbaka mot mig.

Men jag hörde en rapport om att London var varmast i Eurpa i dag. 26,5 grader.
Inte konstigt att det var svettigt i bikini i Hyde Park.

Joråsåatte...

Skulle inte vilja vara någon annanstans just nu

Färskpressad juice (passionsfrukt, ananas, äpple) från Joe & The Juice är det bästa i värmen.

London är fantastiskt. Har jag sagt det förut? Just nu är vädret som en bra svensk sommar, och enligt prognoserna ska det fortsätta åtminstone en vecka. Storstad i 25 graders värme suger, tycker jag helt ärligt. Men när man shoppar inomhus (åh herregud, jag gick lös i affärerna i dag, ni skulle se mina nya, bekväma, snygga och extremt välbehövliga sommaroutfits...), är i skuggan (trädskugga är oerhört behagligt fick jag erfara i dag) eller hänger i parker (hyra solstol i Hyde Park, någon?) är det riktigt fantastiskt. Jag skulle inte vilja vara någon annanstans just nu.

Aprilskämtet som blev sant

För en vecka sedan skojade jag om 25 grader och bikinisolning. Eh, sanningen visade sig inte vara så långt borta. Här sitter jag nu, solbränd efter en supervarm heldag med utelunch, picknick och parkhäng i underbara Hampstead.

Sommar lagom till terminsavslutning

Iklädd strumpbyxor, kort klänning och trekvartsärmad kavaj vandrade jag hem längs Liverpool Road sent i kväll. Utan att frysa. Jag lämnade jackan hemma i dag och så fort jag tog steget ut från huset förstod jag att det var ett smart val. Värmen liksom slogs emot mig. Termometern visade 22 grader, solen gassade och jag höll på att svettas ihjäl i bara strumpbyxor och klänning.

Det var inte vår i London i dag.
Det var sommar.

Och så en farewell gala på det. Utbytesstudenterna drack champagne och vin och åt nötter och chips utomhus på campuset i hjärtat av London. Vi fick goodiebags och jag vann ett litet pris och nu är terminen slut. Återstår gör tentaperioden. För min del återstår dock bara en final assessment i morgon. Sedan är jag fri till jobbet börjar i Stockholm om två månader.

Skitfånigt men vi var tvungna.

(Hon till vänster ursäktar sin bad hair-, bad skin- och bad eyes-day med migrän och påbörjan till förkylning.)

Och så kommer hösten

Blommorna vissnar. Många löv är redan gula. Sommaren 2010 är förbi. Jag har hunnit med en Göteborgsweekend, jag har fått se Gotland och Öland - på arbetstid, jag har varit på en konsert och jag har hunnit med ett skärgårdsbesök. Mest av allt har jag jobbat, elva lärorika jobbveckor på en av våra kvällstidningar med många luncher i solen på Kungsholmen.

Däremot har jag knappt varit ute i Stockholmsnatten, jag har inte haft tid med särskilt mycket strandhäng, jag har inte en enda gång fått slappa på föräldrarnas brygga, jag har bara badat en gång, jag har haft alldeles för lite kvalitetstid med systersönerna, jag har inte sett så mycket av Stockholm som jag önskat, jag har träffat för få kompisar, jag har inte blivit särskilt solkysst, jag har ätit grillad mat blott en gång, jag har inte ens läst en hel bok och jag har inte hunnit med någon utlandsresa. Men ärligt talat, den största delen av sommaren har jag känt att det spelar inte jättestor roll. Jag har trivts med att vara sysselsatt och tänkt att jag tar igen allt det där en annan gång.

(Typ nu?)