Mitt hjärta hoppar över ett slag. Åtminstone känns det så.
I Falun är jag född. I Uppsala gick jag gymnasiet. I Borlänge har jag jobbat som längst. I Paris stannade jag en termin. I Sundsvall är jag snart klar med journalistprogrammet. I Stockholm jobbade jag som reporter. I London ska jag snart bli bättre på engelska.
En annan gång kändes det som om allt stannade.
Någon frågar vem jag är. Vad svarar man på det? När jag dansar får jag en endorfinkick som jag kan leva på i ett par dagar. När jag är ledsen mår jag illa och äter inte mat. En gång blev jag utmattad och slutade jobba. Jag får en kick av att resa. Vem jag är? Vad svarar man?
Jag stirrade rakt ut i tomma intet och kunde inte prata. Inte gråta, inte skratta.
Johanna heter jag och i morse vaknade jag lugn. I går somnade jag för sent – det gör jag oftast. Jag älskar att fördriva en dag på café, med lunch, fika och massor av te. Jag längtar efter det ljuva livet. Och så har jag förstått att jag har några av världens bästa kompisar. Det gör mig rik.
Men jag andades.
9 kommentarer:
Jag blir helt hänryckt av det du skriver.
En bättre presentation får man leta efter. GILLAR! och framförallt har du så rätt i det där med vänskapen. "Det gör mig rik"
Tack hörni. :)
Vajjert, Joppe! Jag gjorde ett försök, jag också. Det gick åt helvete …
Men Li, det gjorde det ju inte alls!
Helt seriöst så ryser jag när jag läser detta!! Fan vad du är grym honey :)
Det är roligt, det här med en text om dagen. Det är så många. Som gör det. Så idag fick jag möjlgiheten att läsa din text. En länk, en länk, en länk, och så var jag framme!
Men Ida, oj och tack!
Caroline: Visst är det jätteroligt?!
Vilken underbar presentation!
Skicka en kommentar