Här i Norrkvarn bland stubbar och vatten och får och ängar finns ett lugn. Människor tar tid på sig. Tempot gick ner i samma stund som jag anlände Göta kanal. Det är något med den där kanalen, som är ett av våra största turistmål i Sverige, något som gör att jag verkligen skulle vilja glida runt på en båt och slussa upp och ner (hey, jag vet hur man gör nu!) och njuta av livet i en vecka, minst.
Men eh, Stockholm kallar.
Lite hotellfrukost, lite tågresa, sedan tillbaka på redaktionen där inget lugn råder.
onsdag 29 juni 2011
tisdag 28 juni 2011
Här är jag
Göta kanal.
Efter genomförd slusskurs vid Bergs slussar fick jag diplom!
Hur stolt jag är? Jättestolt.
Färskostbakad laxfilé med vitvinsås, färskpotatis och primörer.
Hallå, hur gott som helst.
Vattnet låg stilla. Allt som hördes var gruset under cykeln.
Luften var fortfarande varm, men hettan hade lagt sig. Wow, denna lantluft! Så frisk.
Att jag får betalt för att göra allt detta är ganska fantastiskt.
Minsann inget vanligt journalistjobb
Nästa resa inbokad: Öland. Men först ska jag lära mig att slussa på Göta kanal. Är på väg neråt landet just i detta nu, faktiskt. Och i natt sover jag i en stubbe (!) i södra Sverige, innan jag beger mig tillbaka till Stockholm och skriver.
Mitt jobb, alltså...
Mitt jobb, alltså...
måndag 27 juni 2011
Just nu...
...sneglar jag på ryggsäcken som borde packas för den nya jobbresan i morgon, men fortsätter ligga i soffan och läsa två fantastiska bilagor (Expressens Söndag och Leva & Bo) och mumsa på en TipTop.
söndag 26 juni 2011
Under construction, så att säga
Söta Stina fixade så att det blev en bild även på mig under bröllopet i går och jag insåg att det blev en bra headerbild. Så jag gjorde en header och möblerade om lite här på bloggen. Men jag är inte färdig, jag är inte nöjd. Om något ser konstigt ut, så vet ni nu att det förmodligen beror på att allt är lite under construction, alltså.
Bröllopsfotografpremiär
I dag har jag varit med och sett när en vän blivit fru.
Eller fru och fru. Hon har till och med blivit en mrs, faktiskt.
Själv har jag blivit tårögd, ätit god mat och dansat till ett irländskt liveband. Och fotat. Det var jag var fotografen – och efter ett snabbt urval sitter jag här med 905 bilder...
fredag 24 juni 2011
Ännu en midsommar
Midsommartårtan.
Den seriösa fotografen som precis har legat på bryggan...
...för att fota det söta paret.
Sådant som kallas midsommarmat.
Spontan gitarr- och sångstund på kvällskvisten.
torsdag 23 juni 2011
Så många saker som behöver flytta in
Kom till Falun i en försenad buss. Irriterad på busschauffören som inte hittade och på alla människor som stoppade upp trafiken för att de prompt ska till Dalarna på midsommar.
Av mamma möttes jag med en present. Ett vitt tvåvåningskakfat! Jippi, äntligen! I London såg jag hur många kakfat som helst men alla kändes för jobbiga att frakta hem. Nu har jag ett att duka upp scones och kakor på. Ni anar inte hur mycket jag längtar efter att flytta in i min egen lägenhet om ett par månader och få använda mina nya saker, bland annat kakfatet (som kommer fungera utmärkt att ha frukt på när jag inte har tebjudningar), den vackra telådan, dalahästen som stått i föräldrarnas gästrum sedan jag fick den i julas och den där lilla ljuslyktan jag köpte på Gotland. Och min fantastiska och humoristiska spegelskylt, förstås. Den ska ni få se någon gång.
Av mamma möttes jag med en present. Ett vitt tvåvåningskakfat! Jippi, äntligen! I London såg jag hur många kakfat som helst men alla kändes för jobbiga att frakta hem. Nu har jag ett att duka upp scones och kakor på. Ni anar inte hur mycket jag längtar efter att flytta in i min egen lägenhet om ett par månader och få använda mina nya saker, bland annat kakfatet (som kommer fungera utmärkt att ha frukt på när jag inte har tebjudningar), den vackra telådan, dalahästen som stått i föräldrarnas gästrum sedan jag fick den i julas och den där lilla ljuslyktan jag köpte på Gotland. Och min fantastiska och humoristiska spegelskylt, förstås. Den ska ni få se någon gång.
onsdag 22 juni 2011
Hemma – och vänder
Inget Visbybesök utan teshopping på Kränku. Eller glass på Glassmagasinet för den delen. Med två nya tesorter i resväskan och marsinpanglass i magen flög jag hem i kväll. Resväskan är urpackad och nu ska jag bara packa i den med nya saker innan jag beger mig i väg igen.
tisdag 21 juni 2011
Gotland i mitt hjärta
Jag blir så oerhört bra bemött när jag besöker butiker och säger att jag gör ett jobb för bilagan Leva & bo. Så klart de blir glada, för att jag är där och fotar och skriver lite om just deras lilla keramikverkstad, glasbruk eller inredningsbutik är ju i princip reklam för dem. Men ändå. Det är så mysigt att möta glada människor. De berättar gärna om sin butik, de visar mig runt lite extra och jag får veta saker som jag aldrig annars skulle få veta. I dag har jag fått färdkost i form av några karameller och blivit erbjuden att när som helst komma tillbaka eller ringa om jag behöver Gotlandstips. En annan butiksägare tog upp sin mobil och fotade mig och min kamera. Hon ville nämligen lägga upp en bild på Facebook.
Det är tydligen stort att lilla jag från den stora tidningen är på plats. Lite gulligt, tycker jag.
Galopp i havet och bakhjuleåkning på motorcykel
Ibland är verkligen mitt jobb fenomenalt.
Att få betalt för att göra sådant som jag gör här på Gotland alltså...
Att få betalt för att göra sådant som jag gör här på Gotland alltså...
söndag 19 juni 2011
När stormen river öppet hav
Vågorna sveper över bryggan.
Havet lever sitt eget liv. Påverkar betraktarens sinnesstämning.
Det är något magiskt med havet.
Havet som verkar ilsket när vågorna slår.
Som känns fridfullt i lä.
Som ser lyckligt ut under blå himmel.
Havet som under kvällens storm plötsligt blev kusligt.
Att resa ensam
Vid strandpromenaden.
– Oj, vad härligt det är här, Johanna!
– Verkligen, Johanna. Vad mysigt jag har det.
På restaurangen.
– Mm, det här var gott, Johanna.
– Jättegott, Johanna. Och vilken trevlig restaurang.
Vid frukosten.
– Jaha, undrar om jag ska hämta lite te först, Johanna?
– Ja, Johanna, det blir bra. Så tar jag lite bröd sen.
På landsvägen.
– Men Johanna, vad härligt det är med en liten roadtrip så här!
– Eller hur, Johanna, vad mycket jag får se!
Efter fem varv runt innerstaden
Att köra bil på Gotland är superenkelt. Väg 140 och 142 och allt vad det heter, de är ändå rätt små, och det är svårt att köra fel. Letar man efter en avstickare från väg till exempel 149 tror man att det kan bli knepigt att hitta den där lilla gårdsbutiken, men icke. Det är så himla enkelt. Troligen för att det dels är en liten ö, dels bra skyltat.
Men innerstaden. Innanför muren. Herregud! Enkelriktat, privat väg och så små vägar att man inte tror att det är bilvägar. Jag trodde aldrig jag skulle komma fram till hotellet. Till slut gjorde jag det. Och här sitter jag och tycker att hotellet som jag förra sommaren gav fyra getingar inte riktigt är värt fyra getingar. Det är tydligen skillnad på rum och rum.
lördag 18 juni 2011
Och solnedgången
Vilken fin kväll jag fick i mitt Sjöstan. Hemlagad middag. Sitta på bryggan i vattnet. Lyssna på måsarnas skrikande och vattnets kluckande. Se hur solen långsamt sänker sig ner över Söder.
fredag 17 juni 2011
Skittrött men det sket man väl i?
En hektisk arbetsvecka som bara följs av en enda ledig dag.
Axlarna spänner och egentligen borde jag väl... ta det lugnt. Sova. Men äh.
Nu drar jag och firar mitt lägenhetsköp tillsammans med bland andra min kommande nästan-granne!
Axlarna spänner och egentligen borde jag väl... ta det lugnt. Sova. Men äh.
Nu drar jag och firar mitt lägenhetsköp tillsammans med bland andra min kommande nästan-granne!
torsdag 16 juni 2011
Just another day i katastroflandet Sverige
På grund av rökutveckling vid Östermalmstorg gick inte tunnelbanans röda linje i går eftermiddag. I stället fick jag ta buss. Extrabussar kom. Alla var proppfulla. Kön vid busskuren var lång. Trafiken stockades, det var varmt. Men det är väl bara att gilla läget? Jag tror inte det är varken Reinfeldts, SL-chaufförernas eller mitt fel att det varit rökutveckling vid Östermalmstorg.
Kvinna: Katastrof. Katastrofland.
Folk tittar på henne.
Kvinna: Katastrofland! Och snart ska de höja avgiften med 100 kronor. Fy fan. Jag ska flytta till södra Frankrike. Gratis tunnelbana! Där tänker de på de gamla!
Gratis tunnelbana i södra Frankrike?
Kvinnan försöker få kontakt med folk.
Kvinna: Jag skulle lämnat Sverige direkt om jag kunde! Flytta till mitt hemland eller var som helst. Men jag kan inte. Jag har barn här.
Paus. Hon tittar på mig.
Kvinna: Katastrof. Och snart höjer de avgiften med 100 kronor! Visst är det dyrt?
Jag: Pja...
Kvinna: Inte? Du tycker det är billigt??
Jag: Nej. Men jag har precis bott i London och där kostar tunnelbanekorten nästan dubbelt så mycket, så jag tycker inte att det är så farligt i Sverige.
Kvinna: Jaja, men det är London. De betalar väl inte så mycket skatt?
Jag: Nä, jag vet inte.
Jag är för trött, för varm och för hungrig för det här.
Kvinna: Vi betalar ju så mycket skatt i Sverige!
Jag: Hm.
Kvinna: Du tycker inte vi betalar mycket skatt?
Jag: Äh. Jag gillar att betala skatt, jag.
Kvinna: Du gillar att betala skatt? Du är den första.
Jag orkar ingen politisk diskussion.
Kvinna: Och sjukvården är bra? Sjukvården är fantastisk!
...
En ny buss kommer. Kön rör sig. Jag stannar till för att låta kvinnan gå före.
Kvinna: Nej, gå före mig! Varsågod, varsågod, gå före mig!
Jag: Tack så mycket.
Kvinna: That's my culture, you know. Vi gör så.
Hon kliver på bussen. Hejar glatt på busschauffören.
Kvinna: Inte många som hejar va? Haha, nej, här hejar man inte.
Kvinna: Katastrof. Katastrofland.
Folk tittar på henne.
Kvinna: Katastrofland! Och snart ska de höja avgiften med 100 kronor. Fy fan. Jag ska flytta till södra Frankrike. Gratis tunnelbana! Där tänker de på de gamla!
Gratis tunnelbana i södra Frankrike?
Kvinnan försöker få kontakt med folk.
Kvinna: Jag skulle lämnat Sverige direkt om jag kunde! Flytta till mitt hemland eller var som helst. Men jag kan inte. Jag har barn här.
Paus. Hon tittar på mig.
Kvinna: Katastrof. Och snart höjer de avgiften med 100 kronor! Visst är det dyrt?
Jag: Pja...
Kvinna: Inte? Du tycker det är billigt??
Jag: Nej. Men jag har precis bott i London och där kostar tunnelbanekorten nästan dubbelt så mycket, så jag tycker inte att det är så farligt i Sverige.
Kvinna: Jaja, men det är London. De betalar väl inte så mycket skatt?
Jag: Nä, jag vet inte.
Jag är för trött, för varm och för hungrig för det här.
Kvinna: Vi betalar ju så mycket skatt i Sverige!
Jag: Hm.
Kvinna: Du tycker inte vi betalar mycket skatt?
Jag: Äh. Jag gillar att betala skatt, jag.
Kvinna: Du gillar att betala skatt? Du är den första.
Jag orkar ingen politisk diskussion.
Kvinna: Och sjukvården är bra? Sjukvården är fantastisk!
...
En ny buss kommer. Kön rör sig. Jag stannar till för att låta kvinnan gå före.
Kvinna: Nej, gå före mig! Varsågod, varsågod, gå före mig!
Jag: Tack så mycket.
Kvinna: That's my culture, you know. Vi gör så.
Hon kliver på bussen. Hejar glatt på busschauffören.
Kvinna: Inte många som hejar va? Haha, nej, här hejar man inte.
onsdag 15 juni 2011
En ny kompis
Hon hejade på mig i hissen. (Trevligt – inte många gör det.) Sedan frågade hon på engelska vilket mitt favoritställe i Stockholm är. Svårt att svara på bara sådär, men vi skulle till samma våning, så där stod vi och pratade lite. Hon berättade att hon nyligen hade flyttat hit från Tyskland och kände sig lite lost. Och ensam, förstod jag. Jag vet hur det känns, jag flyttade ju också till en ny stad och ett nytt land för inte så länge sedan. Jag bjöd in henne på te och kakor och har därmed pratat engelska hela kvällen. Fint!
Nu ropar jag hej!
Drömmen om de gamla orginalträgolven. Om den turkosa mosaiken i köket. Om bostadsrätten, hemmet, i Stockholm. Papper är påskrivna, jag fattar ingenting – men drömmen är sann.
tisdag 14 juni 2011
Man ska inte ropa hej...
...man ska inte ropa hej, man ska inte ropa hej, man ska inte ropa hej, man ska inte ropa hej, man ska inte ropa hej, man ska inte ropa hej, man ska inte ropa hej, man ska inte ropa hej...
måndag 13 juni 2011
Drömmen om gamla trägolv
I morgon är ännu en nervös dag där jag ska försöka koncentrera mig på jobbet.
Och samtidigt ha is i magen, hålla huvudet kallt och vara taktisk på annat håll.
Gud, detta suger musten ur en, minst sagt.
Håll tummarna för mig nu.
söndag 12 juni 2011
Denna hetta...
Vi sitter på balkongen till midnatt. Svettas. Och njuter så fort det kommer minsta lilla vindpust. Sedan somnar vi i min kompis dubbelsäng i Uppsala, utslagna av värmen. Trots öppet fönster vaknar jag flera gånger och är varm. Till slut är jag övertygad om att klockan är förmiddag, men jag somnar om ändå, jag behöver sova, jag är ju ledig, jag ska ju ha sovmorgon. Bredvid mig ligger min kompis och jag hör på hennes andetag att hon också är vaken. Plötsligt är jag hur pigg som helst och ropar god morgon fast jag egentligen vill säga god förmiddag, vi borde inte sova bort hela dagen.
Sedan tittar jag på klockan.
07.52.
Vad i...? Hettan gör mig klarvaken.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


















