Frågorna, svaren och bloggrosorna

Sofia tyckte att jag skulle svara på de här frågorna. Så okej då!

Varför började du blogga?
När jag började i november 2005 var det nog för att få ett substitut till dagboksskrivandet som jag höll på med extremt länge. Jag har alltid haft ett behov av att skriva. Varje dag.

Vilka bloggar följer du?
Många. Jag inser att många har någon sorts koppling till utlandet. Vanligast är nog London och Paris – av den enkla anledningen att jag bott i de städerna och därför gillar att läsa om livet där. När jag började blogga hade jag terminen innan bott i Paris, så det blev väldigt naturligt att jag fastnade för fransksvenska bloggar och drömde mig tillbaka till de franska bagerierna och den franska vardagen.

Favoritfilm?
Amélie från Montmartre har alltid varit en favorit. När jag bodde i Paris bodde jag inte bara i Montmartre, utan på samma gata där Amélies café ligger.

Vilka länder drömmer du om att besöka?
Jag vill till USA. Framför allt till New York. Annars drömmer jag inte om länder, utan om städer. Och det handlar mest om storstäder faktiskt. Berlin, Edinburgh, Rom och Amsterdam är exempel på städer jag gärna vill åka till. Och så suktar jag efter Paris eftersom jag inte varit där på ett par år.

Mina fem bloggrosor går till:
Sara är en av dem jag läst längst. Hon bjuder på sig själv och sin vardag och har en fantastisk förmåga att gripa tag i läsarna med sina ord.
Joanna, som jag för fyra år sedan satt tillsammans med på en skrivarkurs Gävle och gav textrespons. Två år senare sprang vi på varandra på Bonnier Tidskrifter där vi plötsligt gjorde praktik samtidigt, på olika redaktioner. Joanna är häftig, snygg och skriver jättebra.
Jonna måste vara en av de coolaste 22-åringen som finns. Hon lämnade sin lägenhet i Göteborg för en liten stuga i Västernorrland, där hon lever ensam med sin hund.
Therésia som skriver Söta saker. Bättre bakblogg tror jag inte går att hitta. Recepten verkar underbara, bilderna är fantastiska och i smyg önskar jag lite att jag var hon.
Jenny skriver alltid så himla naket, ärligt, roligt och vackert. Hennes texter berör och den som ännu inte läst Jenny, borde genast ge det ett försök.